Jepjep. Saker och ting förändras. Och då pratar vi inte bara om mitt tilltagande gäddhäng utan om samhället, samtiden och sammanhangen.
När jag väntade mitt första barn var jag 25 år gammal frilansjournalist, bosatt i en trevlig tvårummare ett stenkast från mindre trevliga Piritori i Berghäll.
2006. Poserar stolt i ett loppis-shabrak som jag sytt om till mammaklänning.
I dag är jag 37, fast anställd redaktör, författare, mamma till två tweenies och bosatt i en mini-mansion i förorten.
2018. Poserar stolt i nästan ingenting.
Men nog om mig, det här inlägget skulle handla om fenomen kopplade till graviditet och barnafödsel som jag märker har förändrats under se senaste 12 åren.
Vi kan ju börja med:
Ingefäran
Ingefära är bra för allt, tycktes det 2006. Illamående? Tugga på lite ingefära. Ont i halsen. Ingefära hjälper. Halsbränna? Ing.... ja ni fattar.
Därför blev jag extra häpen när just ingefära plötsligt fanns på listan över livsmedel man som gravid ska undvika.
Däremot tycks sushi i dag vara helt okej, förutsatt att fisken är färsk och fräsch. Hurra! Sushi har jag ätit en hel del av denna graviditet. Och jo, också den inlagda ingefäran.
Snippan
Nä men snippa kan man ju inte säga, tyckte många 2006 (bland annat min egen man). Man kan ju säga fjö... eller fi... eller något annat.
Men guess what. Snippan vann och är här för att stanna. I dag reagerar man sällan ens på ordet.
Barnvagnen
2006 skulle vagnen vara bastant, ha stora hjul och gärna vara av något rejält märke, som Emmaljunga eller Brio. Hjul som vändes hit och dit var ett idiotiskt nytt påhitt som aldrig skulle fungera i finsk vinterterräng.
Dagens vagnar se mera ut som notställ på hjul. Man ska kunna koppla bilbarnstolen till dem och hjulen (som oftast är små) ska flänga hit och dit.
En ny vagn kostar dessutom ofta en bra bit över tusenlappen. Hujedamig.
Sterila kvaddlar
Kvaddlarna var all the rage 2006. Det riktigt lyste i barnmorskans ansikte på förlossningsförberedelsekursen. Det här lönade det sig definitivt att testa.
De som vågade sig på kvaddlarna var förskräckta. Det gjorde ju skitont, typ mera ont än sammandragningarna.
Konstig logik. Den som har skitont ska utsättas för något annat som gör skitont så hon glömmer det som gjorde skitont först.
Säkerligen erbjuds sterila kvaddlar fortfarande, men jag tycker inte att det snackas alls lika mycket om dem nu som då.
Gurumammorna
Det fanns två gurumammor år 2006. Båda hade skrivit riktiga tegelstenar till handböcker i gott föräldraskap. Jag köpte båda böckerna.
Anna Wahlgren och Katerina Janouch hette de. Den ena outades senare som en likgiltig och oansvarig förälder Den andra blev ett rasisttroll på nätet.
Dagens mammaförebilder finns på sociala medier. De är karriärkvinnor som råkat få ett och annat barn mitt i ruljangsen. Men det behöver inte vara så farligt, det går att podda, blogga, designa något och programleda lite grann mellan varven.
Ebba, Amanda, Hannah, Elsa och gänget är otroliga inspirationskällor för den som är rädd för att allt ska stanna upp och förändras i samma stund som barnet föds. Speciellt som de ändå är öppna med att livet inte är rosenrött, att de är trötta som fan och måste avboka glammiga events för att hela familjen däckats i magsjuka.
Och säkert kan karriärmammornas framfart förorsaka stress för den som knappt orkar ta sig till matbutiken, inte har råd med Birkenstocks i metallic och senast såg till sin mascara i februari.
Men i alla fall finns ett glädjande brett spektrum. Välj en favorit-poddmamma och njut av hennes sällskap.
Det här var min lista på saker som tycks ha förändrats. Sedan har vi ju en massa andra bedrövliga saker också. Som att förlossningssjukhus slår igen i samma takt som videouthyrningar för några år sedan. Men det får bli ett annat inlägg.
Komplettera gärna listan!