Midsommar har aldrig varit min grej. Vi har ingen sommarstuga och inget traditionellt firande med vänner. Ofta har jag dessutom jobbat på midsommarafton.
Därmed utspelar sig för det mesta våra midsomrar i hemmets härd enbart med familjen. Och eftersom vädret ofta är riktigt tok-sunkigt brukar jag hälla upp ett glas av något gott, stå i fönstret och tankfullt titta ut (The Bold and the Beautiful-style) och säga ”tänk vilken tur att man inte sitter ute i någon skäristuga i det här vädret”.
Det är min lilla stroppiga tradition. Jag placerar mig i samma kategori som människor som triumferande skriver ”Ja här i Nagu skiner solen” när någon lägger ut en regnig bild från en södernsemester.
Nåväl. Vi hade som vanligt riktigt skönt. Det blev en promenad, räksmörgåsar, gino, alkoholfri rosé och gudomlig sovmorgon.
Jag känner överlag livet i mig just nu, men det ska jag kvittra om i nästa inlägg.
