Jag ser ut som en porrstjärna!

Eftersom Movember nalkas skojade vi till det lite med lösmustascher på jobbet i dag. Jag tittade intresserat in i spegeln och blev lite förvånad när Ron Jeremy tittade tillbaka.

Man vill ju gärna se ut som en kändis, men gamle Ron var kanske inte riktigt mitt förstahandsval. Men i alla fall kan J nu skryta med att hans fru ser ut som en porrstjärna. 

Och det här är ju en behändig Halloween-kostym. Förutom mustaschen behöver jag bara en hawaiiskjorta, en lite större mage och en präktig... jodetdäran. 



Bus eller godis?

Slapp avslutning på tung vecka

Det var en riktig monstervecka. Vi har tagit upp många tunga ämnen i Radiohuset, fallet "Maria" och HPV-vaccin bland annat. Och folk reagerar. Och kommenterar. Och med bland kommentarerna finns taskigheter som man ibland klarar av att strunta i, men som ibland blir kvar nånstans i bakhuvudet där de skaver och gnaver och ser till att man inte kan koppla av och vara glad.

"Läs inte kommentarer" råder många kolleger mig. Men ibland finns det ju sådant som är viktigt att läsa också. Korrigeringar till exempel, eller befogad kritik som bör beaktas och kanske bemötas. Sakliga synpunkter formulerade av sakliga människor. Men man måste sålla fram dem bland dem som kallar mig allt från brunögd till blågögd, känslokall till överkänslig.

Men ja, det var först någon gång igår på eftermiddagen som jag lyckades trycka undan alla jobbtankar och ta itu med veckoslutsfirandet. Väl  var väl det, för J och jag firar vår sjätte bröllopsdag i dag. Vi hade inte råd med några avancerade ceremonier, så det blev champagnecocktail på hemmaplan, pubmat på S:t Urho's och Jobs på Kinopalatsi. J bjussade, det var galant. Fast mest har vi legat pladask sida vid sida och spelat spel på telefonerna. Kanske inte så jätteromantiskt, men exakt det som behövdes en helg som denna.




Imorgon fortsätter galenskaperna. Men jag har tänt ljusslingorna på verandan fast folk på fb högljutt förkunnar att man varken får dricka glögg eller bläddra i Ikeas julkatalog i oktober. Eat that, julneggon, jag behöver lite ljus och blingbling. Nu.

Därför bojkottar jag Sofia

Nej, inte hon med duvorna i Körsbärsdalen, utan den senaste Disney-prinsessan, Sofia the first. Här har vi henne:

Det är alltså fråga om en animerad tv-serie, den första säsongen sändes på Disney Channel för något år sedan och nästa är på väg. I finländsk tv (frånsett finländska Disney Channel) har programmet inte visats ännu, men på BR Toys är redan hyllorna fulla med Sofia-krafs så det är väl bara en tidsfråga.

Disneyprinsessorna har utvecklats i en positiv riktning de senaste åren, tycker jag. Man har kommit ganska långt från den pipande Snövit och hennes sju sambor och handlingsförlamade Törnrosa med sin multifärgade outfit. Rapunzel var ju till exempel ganska driftig när hon väl kom ner från sitt torn, hjälten i sagan fick mera försöka haka på än stjäla showen. Och i Grodprinsessan var prinsen helfjantig och fick genomgå en ordentlig metamorfos (jag syftar på den mentala biten, inte att han blev groda) innan han dög åt den ambitiösa wannabe-stjärnkocken Tiana.

På Disney sitter man säkerligen nu och gratulerar sig själva för att man ha kommit på prinsessan Sofia. Hon lever i en modern familjekonstallation och blir prinsessa för att hennes mamma gifter sig med en kung. Hallå, alla små sessor med frånskilda föräldrar, en hjältinna för er! Dessutom man lanserat Sofia som den första latina-Disneyprinsessan, men det påstående har väckt debatt eftersom hon inte ser speciellt latinamerikansk ut. Men uppenbart riktar man här in sig på den stora latinamerikanska målgruppen som fått nöja sig med allt från kinesiska till romska Disneyhjältinnor utan att ha sin egen.

Sofia bekymrar sig mycket för att inte hålla måttet som prinsessa, hon är ju gubevars en alldeles vanlig flicka. Det hela blir inte bättre av att styvsyskonen är snorkiga. Okej, bra bra, det här kan ju säkert också många relatera till. Jobbigt att hamna i en livssituation där man inte känner sig bekväm.

Men ingen fara (nu börjar skenheligheterna), med hjälp av Flora, Fina och Magdalena (Törnrosas mentorkvinnor, ni vet) och special guest stars som Belle och Askungen lär sig lilla Sofia att en sann prinsessa inte behöver vara elegant och sofistikerad. Det viktiga är att man är lojal, snäll, generös och hela vägen igenom god.

Men snälla Disney.

Här hade ni ett gyllene tillfälle att skapa en rollmodell för en hel värld av småflickor och detta var vad ni hittade på. Behöver vi verkligen ännu en "det gäller att vara söt både inuti och utanpå"-hjältinna? Är inte hon ganska daterad?

Det som gör mig argast av allt är dock Sofias midja. Nu har vi tittat på Jasmins navel, Rapunzels dirndl och Ariels snäckskal i tiotals år. Men de skulle ändå vara vuxna kvinnor, den här gången ska prinsessan föreställa ett barn. Kunde hon inte så få en normal barnmage??? Jag kunde leva med hennes enorma huvud och jätteögon om hon hade sluppit getingmidjan. Ja, en näsa som syns i profil hade också varit hyggligt.

Att de tonåriga och fullvuxna Disneyprinsessorna varit onaturligt smala ända sedan 1930-talet är ju idioti, men att man inte fattar att vända trenden när man skapar en prinsessa som de mycket unga tittarna direkt ska kunna relatera till är fatalt.

Nej, prinsessan Sofia får portförbud hos oss. Inga youtubeklipp, dockor, suddisar med denna figur. Jag biter mig hellre fast i 70-talet med en sunt småtrind Tjorven och stortandad Pippi. Annie som knytnävsslåss med buspojkarna och karatesparkar omkull stackars Daddy Warbucks får också vara med. Och Disney som helhet behöver inte bannlysas, till exempel Lilo (hon som är kompis med Stitch) ser ut som en vanlig liten tjej.

Må så vara att min lilla bojkott antagligen bekymrar Disney ungefär lika mycket som en prutilutt i Gobiöknen. Jag blir bara så purken på att ett bolag som skulle ha resurserna att sprida en lite annan kvinnlig förebild än den sockersöta, smala och snälla ballar ur. Igen.

Halloweenpumpor och lövkransar

Under förra inlägget frågade några hur jag gjorde pumporna och kransen. Ska försöka förklara mina flummiga processer.

Kransen först. Gjorde en stomme av tjock ståltråd som jag virade tre varv runt S:s prinsessroskis. Då blev den lagom stor. Sedan skickade jag ut två små ovilliga barn som hellre ville sitta i soffan och se på Annie (men It's a hard knock life, flickor) för att plocka vackra löv. Sen virade jag fast 3-4 löv i taget i stommen med en tunnare metalltråd. När jag kommit hela varvet runt fluffade jag till det hela lite. 

Det var faktiskt ganska lätt, resultatet blir ju fint fast kransen är lite ojämn.


Sen var det pumporna, då. Köpte dem i K-butiken och spanade in diverse tutorials på nätet. T ville ha en glad pumpa och S en farlig, så jag försökte nu skissa enligt bästa förmåga på papper. Sedan ritade jag konturerna med sprittusch på själv pumpan. 

Upptill skissade jag ett stjärnmönster för "locket". Och sedan var det bara att börja tälja. Använde en vanlig sågtandad grönsakskniv. Täljde först loss locket och rev upp det medan flickorna ropade "Uuuuuuuuuj!!!" eftersom inanmätet är ganska slimsigt. Därefter hjälptes vi åt att karva ut resten av fruktköttet. Här skulle det säkert ha varit bra med en sådan där glass-skopa, men vi klarade oss med vanliga matskedar. 


När pumpan var urgröpt var det bara at börja tälja till ansiktet. Det var lite pillrigt men jag klarade mig utan blodspill. Det funkade bra att tälja till konturerna och sedan puffa ut bitarna inifrån, om ni förstår hur jag menar. Därefter var det bara att snygga till konturerna lite. Till exempel munnarna skar jag ut i flera småbitar.

Tadaa!

Tror att man i USA brukar lägga tillbaka locket också när ljuset i pumpan brinner men de tycks ha mycket högre pumpor där. Jag slängde locken. 

Hade i lyktljus med höga kanter. De brann så gemytligt tills det började regna igår kväll. 


Har ingen aning hur länge pumporna kommer att hålla, får återkomma på den punkten. Läste att det i USA finns nån sorts spray som skjuter upp ruttnandet och att vaselin också funkar. Men det är så pass kallt ute nu att de säkert håller aningen bättre än pumpor i Kalifornien. 

Hursomhaver, detta var svinroligt och jag ska absolut anamma traditionen!

Brustabletten Mysimus

Jag blev inte alls redo för en ny vecka. Jag blev förkyld igen. Hasar nu omkring här hemma för andra dagen och har tråååkigt. J var i alla fall snäll och åkte via apoteket och köpte dundermeducin till mig. Codetabs, världens bästa uppfinning. Fast jag brukar ha asken vid sängen när jag har mina värsta hostnätter och ibland inser jag på morgonen att jag har proppat i mig rätt många i sömnen. Det är kanske inte så bra, man ska ju bara äta en 3-4 i dygnet.

Fick också brustabletten Hypofys. Nej Mucusmys. Mitonkond. Mys-i-mus. Äh, måste fan gå och kolla vad den heter. Mucomyst var det. Rekommenderas.

Vill bli kry till fredagen för då ska jag till Oslo för att hälsa på väninnan G. Ja, inte bara jag utan hela halva mitt tjejgäng ska ut och resa. Kommer att bli kaotiskt men roligt. En del av damerna i fråga har jag rest med i olika repriser under de senaste tio åren. I början var toalett på rummet sådant där man kunde avvara om det knep. Hotellrum i Paris fick gärna kosta där runt 30 euro natten. Och i Paris fick man dessutom rödvin för 1,50 flaskan! Det var nästan drickbart! Om man satt på trappan utanför Sacre Coeur och fokuserade på utsikten medan man lapade var det rent av gott. I Tunisien läckte toalettbyttan så vi fick ha flipflops på när vi kissade. På Kreta hade hyrbilen ingen radio, men M köpte en röd plastblockflöjt och underhöll med den istället.

Den här gången är några bebisar med på äventyret, en del i sällskapet unnar sig ett eget hotellrum för att få njuta av friden i kontrast till vaknätterna hemma. Inga rinkkor, gissar jag, men säkert mången prydlig cabin-bag på hjul. I Norge får man kanske en matsked rödvin för 1,50.  Och jag ser redan nu fram emot Scandic-frullen.

Alla med nu:




Santa, baby...

Här kommer igen ett supermaterialistiskt inlägg. Min födelsedag och julen nalkas, så här kommer en önskelista för att hjälpa alla mina beundrare (=min man och min mor) på traven.

- Sopskyffel och borste från Granit. Så snygga att de gärna kan stå framme hela tiden. Hittar tyvärr ingen bild.

- Cocktailattiraljer, drinkglas, shaker etc. En drinkvagn skulle jag inte opponera mig mot heller men jag har redan en eldkorg och för många soffkuddar så snart börjar jag vara oroväckande lik Amanda Schulman.


- Mörkläggande Werna-gardiner från Ikea. Två paket. Gärna med matchande tassles från Hemtex. (Och nu är jag plötsigt Maria Montazami)

- Snygga läderhandskar. Svarta. H&M duger bra.


- En burk magnetmålfärg. Vill fixa en mood board i tvättstugan.

- En rosa KitchenAid-mixer. Årets a ha haaaaa-önskemål eftersom de kostar multum. Men hey, det är min lista. (och där förvandlades jag till Leila Lindholm)

Aijo, jå.

- snälla barn.
- fred på jorden.


Fab fredag!

Det här är det optimala tillståndet för mig:

Fredag.
To do-listan på jobbet avbockad.
Varit på gym. Självgod.
Flera nya poddar i telefonen.
Fick lön i veckan, så unnade mig en bukett liljor, en lite lyxigare vinflaska och ett dyrt frukostbröd till imorgon.
Nu hem och äta fajitas och bada bastu.
Oooh, fem liv i Candy Crush...


Vegapriset

Jahaja. Nu har man fått pröva på att prisutdelnings-hostess också. Jag omges av idel snälla människor så alla har bara sagt vänliga saker om min prestation. Eftersom hela galejet finns på band skulle jag kunna bedöma saken själv också, men jag törs inte. Gjort är gjort. Alla överlevde.

Men roligt var det! Och fin var jag! Nu vet jag varför alla på Strömsö är så snygga. Det är för att de sminkas av Camilla Back.

Damn. Tänk om man skulle se ut så här varje dag!

Redrama vann i kategorin "Årets manliga artist" men kunde inte komma. Så jag spexade till det lite med priset. De andra vinnarna har ni här.

Så kom jag hem på söndag morgon och hann umgås lite med den här kanintandade filuren och hennes kameraskygga lillasyster. Vi enades om att "blåklimp" är den finaste blomman.